svane.jpg - 2932 Bytes

Medier i Norden: Resymé

1. - 31. desember 2003
  
Arkiv | Kvartalsutgave | Skandinaviskspråklig hovedside | Statistikk | Oversikt
 

Danmark

22.12.2003: DR fortsetter den digitale utbyggingen

16.12.2003: 2003 blir et godt kinoår i Danmark

10.12.2003: Radio- og TV-nævnet vil gå grundig gjennom Radio Skys programmer

8.12.2003: Opphavsrettsloven er endret

3.12.2003: Norske Schibsted ønsker partner i Danmark for kjøp av TV2

2.12.2003: DR har vedtatt strategiske mål for virksomheten


Finland

17.12.2003: Det jordbundne digital-TV-nettet blir heldekkende

17.12.2003: YLEs musikkanaler skal ikke lenger sendes via internett

9.12.2003: Forslag om at alle TV-sendinger skal være digitale i 2007

3.12.2003: Raske og rimelige datanett for alle finner i 2005


Island

1.12.2003: Nordurljós eksperimenterer med udsendelse af tv via satellit


Norge

24.12.2003: P4 vant striden; både om nettilgang og navnelikhet

23.12.2003: DVD-Jon frikjent nok en gang

19.12.2003: Mediemangfoldet i fare?

16.12.2003: Stortingsdebatt om digitalt bakkenett i februar 2004

11.12.2003: TV- og dataspill opptar stadig mer av barn og unges tid

8.12.2003: UPC vil ha nasjonalt dekkende programpakkevalg


Sverige

19.12.2003: Tillatelsene til å sende i det digitale jordbundne TV-nettet er forlenget

11.12.2003: Våldsskildringsrådet gir foreldre tips for riktige dataspillvalg i julehandelen

9.12.2003: Oktober var Sveriges beste kinomåned på ni år

9.12.2003: Kulturministeren vil undersøke om SVT oppfyller sendevilkårene

5.12.2003: Virksomhetsplanen for regjeringens IT-politiske strategigruppe er lagt fram

1.12.2003: Must carry-plikten etter digitalisering av jordnettet


Norden - internasjonalt

16.12.2003: Italias president legger ned veto mot den nye medieloven

16.12.2003: EU ønsker bedre beskyttelse av mindreårige mot voldsinnslag i mediene

15.12.2003: Lik tilgang til å skape, bruke og dele informasjon

11.12.2003: Økonomisk ad hoc-hjelp til franske public service-kanaler godkjent av EU-kommisjonen

8.12.2003: Bedre nordisk bokstatistikk

4.12.2003: Italias omstridte medielov er vedtatt

2.12.2003: Elektronisk formidlede offentlige tjenester godt mottatt i Europa


  Medier i Norden: Resymé
inneholder notiser om medieutvikling og mediepolitikk fra den nordiske og internasjonale mediesektoren, og har vært en del av nyhetsbrevet Medier i Norden (tidligere Nordisk Medie Nyt).

Dette er den siste utgaven av Resymé.

2004 blir et godt nytt år for Medier i Norden: Utgivelsen legges om, og jeg følger med på ferden som redaktør i et spennende samarbeid med NORDICOM. Les mer om dette på Medier i Nordens inngangsside.

Nyhetsbulletinen er arkivert månedsvis.

Det kan fritt siteres fra Medier i Norden om kilden blir tydelig angitt.

  Redaktør                                                  Ansvarlig utgiver
Terje Flisen (TF)                                         Generalsekretær Per Unckel
Postboks 1726 Vika                                   Nordisk Ministerråd,
0121 Oslo, Norge                                       Store Strandstræde 18
Tlf. (+ 47) 22 36 46 45                                 DK-1255 København K., Danmark

Medier i Norden (tidligere Nordisk Medie Nyt) ISSN 1396-9331 - elektronisk utgave.

  Danmark

22.12.2003: DR fortsetter den digitale utbyggingen

DR og Broadcast Service Danmark har undertegnet en kontrakt om byggingen av et nytt DAB-nett (Digital Audio Broadcasting, digitalradio). Det nye DAB-nettet er delt i to regioner: øst og vest for Lillebælt, og kontrakten omfatter utbygging for 18 millioner kroner, ifølge DRs nyhetsbrev.

"Det første DAB-sendenet (på VHF kanal 12c), som nu er næsten 100 procent landsdækkende, rummer otte digitale DR-radiokanaler, og det landsdelsopdelte net vil få den samme kapacitet.

Ifølge medieforliget og sommerens FM-auktion skal henholdsvis Sky Radio og Talpa (Radio 100 FM) blandt andet parallelsende deres FM-programmer på digitalradio, når det nye DAB-net kan tages i brug i oktober 2004. Til den tid vil DR afgive 25 procent af kapaciteten i begge net til de to kommercielle radiostationer.

DR har gennem det seneste års tid haft otte digitale programtilbud til lytterne. Ved åbningen af sendenettet havde kun 3.000 danskere en DAB-radio, men nu - et år senere - er tallet cirka 10.000", heter det i nyhetsbrevet.

Kilde: DRs nyhetsbrev

16.12.2003: 2003 blir et godt kinoår i Danmark

For tredje år på rad runder det totale billettsalget i danske kinoer (biografer) 12 millioner, og for tredje år på rad selger kinoene over tre millioner billetter til danske spillefilmer, estimerer Det Danske Filminstitut. En melding fra Filminstitutet angir tallene til "... over 12,5 mio. billetter, og de 3,1 mio. vil være til danske film. I 90'erne, blev der til sammenligning på årsbasis omsat gennemsnitligt 9,9 mio. billetter, heraf 1,8 mio. til danske film."

Videre framgår det at "De 3,1 mio. billetter, som de danske film forventes at sælge i år, anslås at udgøre 25% af det samlede billetsalg. Sammenligner man med de øvrige europæiske lande, er markedsandelen for danske film imponerende. Forrige år blev Danmark kun overgået af Frankrig, som havde en national markedsandel på 33% opnået med 200 hjemmeproducerede film mod vores 19! Tilskuertallet er i 2003 stagneret på nogle af de største europæiske biografmarkeder som Tyskland, Spanien og Italien. Når vi ikke har oplevet en helt så stor tilbagegang herhjemme i år, hænger det først og fremmest sammen med den høje markedsandel for de danske film.

Alting tyder på, at 2004 også kan gå hen at blive et rigtig godt dansk filmår - også selvom vi i det første halvår kommer til at mærke resultatet af den pause i produktionen af danske film, der skyldes den lange ventetid på medieforliget, filmforliget og aftalerne med tv-stationerne. En pause der allerede har kunnet mærkes i dette efterår", heter det i meldingen.

Kilde: Det Danske Filminstitut

10.12.2003: Radio- og TV-nævnet vil gå grundig gjennom Radio Skys programmer

Radio- og TV-nævnet vil ha opptak av alle programmer den nye landsdekkende kanalen Sky Radio har sendt siden starten i høst. Deretter vil nævnet, som er underlagt Kulturministeriet, avgjøre om kanalen oppfyller sine public service-forpliktelser, melder Politiken.

Nævnet hadde innkalt kanalens ledelse til et oppklaringsmøte 9. desember, der det blant annet kom fram at kanalens direktør Kasper Krüger mener at Sky har forbedret seg.

Kritikken mot kanalens programpolitikk har først og fremst dreid seg om "... det er public service at læse telegrammer op fra Ritzaus Bureau og rådgive lytterne om parforholdets genvordigheder i magasinprogrammet Romantica", skriver Politiken.

Partene møtes igjen i mars 2004, melder avisen.

"Hvad nyheder angår, har det heddet sig, at vi blot læste telegrammer op, men der er allerede sket forbedringer, og vi har nu oparbejdet en god egenproduktion. Vi har udvidet staben af redaktionelle medarbejdere til 14, og vi forventer at ansætte yderligere et par medarbejdere", sier Kasper Krüger til Politiken.

Kilde: Politiken

8.12.2003: Opphavsrettsloven er endret

Blanke CD-er blir vesentlig billigere fra 12. desember, ved at Copy-Dan-vederlaget settes ned fra over 4 kr. til 1,75 kr. Det er én av effektene av endringene i opphavsrettsloven, som trer i kraft fra samme dato.

"Nedsættelsen skyldes bl.a. et ønske om at reducere grænsehandelen. Dvd-vederlaget bevares uændret på 9,41 kr., og der indføres ingen vederlag på kopieringsudstyr. Ordningen tages op til revision igen om allerede to år.

Endvidere medfører lovændringen, at det bliver forbudt at kopiere eksemplarer af cd’er m.v., der er lejet eller lånt på fx et bibliotek eller af venner og bekendte. Ændringen styrker pladeselskabers og musikeres beskyttelse mod kopiering og indgår i Kulturministeriets musikhandlingsplan 'Liv i musikken'", går det fram av en pressemelding fra Kulturministeriet.

Kilde: Kulturministeriet

3.12.2003: Norske Schibsted ønsker partner i Danmark for kjøp av TV2

Det norske mediekonsernet Schibsted ønsker å ha Det Berlingske Officin - også norskeid - som partner ved et eventuelt kjøp av TV2, som skal privatiseres. Berlingske Tidende melder at kulturminister Brian Mikkelsen er positiv til kjøpere som har røtter i skandinaviske medietradisjonener.

"Ifølge Schibsted-direktør, Jan Erik Knarbakk, er der således allerede kontakt mellem de to mediehuse om en mulig fælles front. 'Vi har haft flere samtaler med Joachim Malling (koncernchef i Det Berlingske Officin, red.) om at købe TV2 i fællesskab,'" sier Jan Erik Knarbakk til Berlingske Tidende.

Knarbakk peker på at det ikke er noen hindring at Det Berlingske Officin eies av norske Orkla: "... slet ikke, for Berlingske ser jeg i denne sammenhæng som særligt dansk", sier han til avisen.

"Af samme grund har Jan Erik Knarbakk været i kontakt med Det Berlingske Officin og ikke med Orkla. Han fremhæver i øvrigt, at Schibsted også kunne være interesseret i at indgå i en alliance om køb af TV 2/Danmark med andre danske medieselskaber - eksempelvis Egmont, der dog allerede har allieret sig med fusionsavisen Jyllands-Posten/Politiken", skriver Berlingske Tidende.

I Kulturministeriets nyhetsbrev nr. 20, datert 8. desember 2003 heter det: "Kulturministeriet har anmodet Finansudvalget om tilslutning til at omdanne TV 2/DANMARK til et 100 pct. statsejet selskab med en aktiekapital på 200 mio. kr. Det sker som et led i udmøntningen af den mediepolitiske aftale for 2002-2006 om at privatisere TV 2. Læs aktstykket om omdannelse af TV 2/DANMARK til A/S på http://www.kum.dk/sw7919.asp".

Kilde: Berlingske Tidende/Kulturministeriet

2.12.2003: DR har vedtatt strategiske mål for virksomheten

De overordnede og strategiske målene for DRs virksomhet er fastlagt av DRs styre, og skal gjelde fram til 2007. Da flytter DR til Ørestad, i helt nye lokaler. Strategien er formulert i sju hovedmål, som et supplement til de generelle rammene for virksomheten, melder DRs nyhetsbrev.

"Med de syv strategiske mål bliver det blandt andet fastslået, at DR skal tilstræbe, at alle i Danmark bruger DRs tilbud, og at DR skal sætte standard for kvalitet og stimulere nytænkning. Det hedder også, at DR skal fremme den demokratiske debat gennem uafhængige og kritiske nyheds- og aktualitetsudsendelser, og at DR som en førende kulturinstitution både skal formidle og skabe dansk kunst og kultur.

'Konkurrencevilkårene og mediemarkedet udvikler sig konstant både hvad angår indholdet og teknologien. Det skal DR matche og derfor er det vigtigt at justere kursen for fremtiden. Vi skal sikre, at DR hele tiden lever op til sin samfundsopgave som public service-virksomhed. De strategiske mål er bestyrelsens særlige fokuspunkter for dette arbejde i de nærmest kommende år,' siger DRs bestyrelsesformand, Jørgen Kleener.

Hvert af målene har særlige indsatsområder og fastsætter DRs prioriteter nærmere for de næste fire år. For eksempel hedder det, at DR skal være danskernes foretrukne nyhedsleverandør, og at DRs position som Danmarks mest troværdige nyhedsformidler skal fastholdes. Det bliver også fastslået, at mængden af nyproduceret dansk radio- og tv-dramatik skal øges, samt at andelen af egenproduceret dansk musik i radioen skal stige.

Ét af de vigtige indsatsområder er også, at DR skal gøre en særlig indsats for at øge de unges brug af DRs tilbud.

'DR skal ikke til at lefle for de unge - slet ikke. Men vi kan konstatere, at DR generelt står svagere og er mindre benyttet blandt de yngre målgrupper end i alle andre aldersklasser. Licensbetalingen er jo ikke en særlig pensionsopsparing for de yngre aldersgrupper. Derfor sætter vi nu fokus på dem, så vi bliver endnu bedre til at give hele befolkningen et kvalitetstilbud,'" sier DRs generaldirektør Christian S. Nissen til nyhetsbrevet.

Les mer om DRs sju strategiske mål.

Kilde: DRs nyhetsbrev

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

  Finland


17.12.2003: Det jordbundne digital-TV-nettet blir heldekkende

Public service-selskapet YLE tar fatt på å bygge ut det digitale jordbundne TV-nettet slik at det dekker hele landet, melder Internytt.

"Rundradions förvaltningsråd har gett styrelsen fullmakt att inleda förhandlingar om utbyggnaden med Digita Oy.

99,9 procent av befolkningen ska ha tillgång till digital-tv i slutet av år 2005. De resterande hushållen ska nås med hjälp av mindre, kompletterande sändare.

I dag har 72 procent av befolkningen möjlighet att se på tv digitalt via det markbundna nätet. Nästa år ska siffran vara 94 procent."

Kilde: Internytt

17.12.2003: YLEs musikkanaler skal ikke lenger sendes via internett

En rekke musikkanaler blir ikke lenger tilgjengelig fra 2004, melder Internytt.

"Radio Extrem hör till de kanaler man inte längre kommer att kunna lyssna på över internet. De övriga drabbade kanalerna är YleX och YleQ.

Rundradion motiverar sitt beslut med att nätsändningarna blir för dyra pga. att upphovsrättsorganisationen Gramex kräver ersättningar för den spelade musiken.

Gramex har ändrat ersättningsförfarandet eftersom sändningarna över internet har ökat och organisationen har fått uppgifter om antalet lyssnare. De upphovsrättsliga ersättningarna baserar sig både på antalet lyssnare och på hur mycket musik som spelas."

Kilde: Internytt

9.12.2003: Forslag om at alle TV-sendinger skal være digitale i 2007

Den parlamentariske arbeidsgruppen for fjernsynsvirksomhet foreslår at alle jordbundne TV-sendinger skal være digitalt basert etter 31. august 2007, heter det i en pressemelding fra Kommunikationsministeriet.

Om forslaget vedtas, innebærer det en endring av planene som har vært gjeldende til nå: Utfasing av de analoge TV-sendingene i 2006.

"Rundradion (YLE, red. anmn.) stöder arbetsgruppens förslag", skriver Internytt.

"Arbetsgruppen motiverar en senareläggning med att det behövs tid för att förnya antennsystemen. Man vill också ge tittarna tid att vänja sig vid de digitala apparaterna.

Enligt arbetsgruppen måste alla finländare ha möjlighet att i god tid innan de analoga sändningarna upphör övergå till de digitala sändningarna. Därför borde det digitala distributionsnätet täcka hela landet före hösten 2005.

Det digitala distributionsnätet når nu omkring 75 procent av hushållen, men endast sju procent av hushållen har en digitalbox. Nästa höst ska distributionsnätet nå över 90 procent av hushållen.

Regeringens principbeslut om övergångsdatum fattas i februari 2004 uppger minister Leena Luhtanen", skriver Internytt.

Les pressemelding fra Kommunikationsministeriet.

Kilde: Kommunikationsministeriet/Internytt

3.12.2003: Raske og rimelige datanett for alle finner i 2005

Målet bør være å ha en million bredbåndtilknytninger i Finland før utgangen av 2005. Senest da skal det være mulig for alle å skaffe en rask og letthåndterlig dataforbindelse til en rimelig pris, går det det fram av pressemelding fra Kommunikationsministeriet.

I begynnelsen av oktober 2003 fantes det 380 000 bredbåndtilknytninger i Finland.

Det heter videre i pressemeldingen: "Den arbetsgrupp vid kommunikationsministeriet som utarbetat ett förslag till regeringens bredbandsstrategi har fastställt femtio åtgärder för att främja användningen av bredband i enlighet med regeringsprogrammet. Den bredbasiga arbetsgruppen lämnade sitt enhälliga förslag till kommunikationsminister Leena Luhtanen den 3 december.

Enligt arbetsgruppen är det inte möjligt att till en rimlig kostnad ordna fasta bredbandsförbindelser till de mest avlägsna områdena i landet där 2–5 procent av hushållen med telefonanslutning ligger. Till dessa områden kan dataförbindelser erbjudas som satellittjänster eller via digital television.

Utgångspunkten för förslaget är att i huvudsak bygga ut bredbandsförbindelserna som kommersiell verksamhet. I så fall skulle största delen av finansieringen ske på marknadsvillkor. På områden där dataförbindelser inte kan byggas ut på kommersiella grunder behövs specialåtgärder från samhällets sida och i viss mån också offentlig finansiering.

Statens andel kunde skötas inom nuvarande budgetramar. Statsandelar och ?understöd kunde styras t.ex. till att skaffa bredbandstjänster till små skolor och bibliotek samt samserviceställen. Även kommunerna och Europeiska unionens strukturfonder väntas delta i kostnaderna. Deras finansieringsandelar skall fastställas i regionala strategier som läggs upp av landskapsförbunden", heter det blant annet i pressemeldingen.

Kommunikationsministeriet vil ha uttalelser om arbeidsgruppens forslag før 2. januar 2004. En arbeidsgruppe står klar til å ta fatt i utformingen av strategiske tiltak, for deretter å følge iverksettingen av tiltakene. Oppfølging og rapportering fortsetter så lenge den nåværende regjeringen sitter.

Kilde: Kommunikationsministeriet

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

  Island

1.12.2003: Nordurljós eksperimenterer med udsendelse af tv via satellit

På det seneste har Nordurljós udført forsøg med udsendelse af tv via satellit. Formålet er bl.a. at søge en rentabel løsning på problemet med at distribuere Nordurljós' tv-program over hele landet. Udenlandske satellitejere er med i projektet og hvis resultaterne bliver gode, kan det meget vel tænkes at man vælger denne udvej.

Direktør Sigurður G. Guðjónsson hos Nordurljós, siger at sagen stadig er på begyndelsesstadiet, men at alligevel er klart at digitale udsendelser vil blive påbegyndt her i nærmeste fremtid. Al opbygning af Nordurljós i de seneste år er foretaget med relation her til.

Kilde: Nordurljós

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

  Norge

24.12.2003: P4 vant striden; både om nettilgang og navnelikhet

Rettsalene har vært den fremste arenaen for de kommersielle radiokanalene P4 og Kanal4 de siste ukene av 2003.

P4 har anklaget Kanal4 for å ha valgt et navn som ligner P4. Et annet spørsmål som domstolene har behandlet er om P4 har rett til å stenge det fjerde riksnettet og sende i det femte før nyttår, skriver NTB/Dagens Næringsliv.

23. desember ble det klart at P4 fikk rettens medhold i netttilgangsstriden, og 24. desember fikk P4 også medhold i navnestridssaken; Kanal4 må døpes om til Kanal24, se NRKs samleside om "radiokrigen".

I desember 2002 mistet P4 konsesjonen for landsdekkende kommersiell radio til konkurrerende Kanal4, men fikk senere tildelt konsesjon for et nytt, femte nett.

Å begynne sendingene før nyttår mener Kulturdepartementet er "brudd på P4s konsesjon, mens Asker og Bærum tingrett mandag slo fast at kanalen er i sin fulle rett til å stenge den ene frekvensen og sende på den andre", skriver NTB/Dagens Næringsliv.

"Kanal4 har på sin side fått midlertidig konsesjon til å sende på det fjerde riksnettet allerede nå, men erkerivalen P4 nekter dem å bruke frekvensen, i tilfelle noe skulle gå galt med den nye frekvensen", skriver NTB/Dagens Næringsliv med Kampanje som kilde.

Kilde: NTB/Dagens Næringsliv/Kampanje/nrk.no

23.12.2003: DVD-Jon frikjent nok en gang

Nesten fire år etter at politiet slo til mot Jon Lech Johansen, bedre kjent som DVD-Jon, er han frifunnet på alle punkter i lagmannsretten, skriver Aftenposten. Han ble frifunnet i Oslo tingrett, som var første rettsinstans.

"Lech Johansen var tiltalt for å ha laget dataprogrammet DeCSS. Programmet fjerner den innebygde kopieringssperren CSS (Content Scrambling System) i DVD-filmer og legger en kopi av filmen på datamaskinens harddisk", skriver Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

19.12.2003: Mediemangfoldet i fare?

Mindre mediemangfold og mer maktkonsentrasjon blir følgen av å heve grensen for eierskap, hevder eksperter på medieeierskap overfor Kulturnytt, NRK P2. Kulturdepartementet skal etter kommende årsskifte sende ut et høringsnotat om saken.

"Etter dagens reglar kan ikkje eitt selskap eiga meir enn 33 prosent innanfor eitt medieområde, men nå foreslår Kulturdepartementet at denne grensa blir heva til 40 prosent.

Det kan føra til at Noreg får to mot nå tre store mediekonsern", sier Sigve Gramstad, direktør i Eierskapstilsynet til Kulturnytt.

"- Fleire europeiske land har eigarskapsgrenser på 25-30 prosent, for å sikra seg minst tre store konkurrerande mediekonsern.

Ved ei eigarskapsgrense på 40 prosent kan f.eks. to selskap til saman eiga 80 prosent, og då blir det lite igjen på deling til andre selskap", sier Gramstad.

Kilde: Kulturnytt, NRK P2

16.12.2003: Stortingsdebatt om digitalt bakkenett i februar 2004

Stortingsdebatten om digitalt bakkenett blir forskjøvet til 26. februar 2004, en måned senere enn planlagt, melder Norges televisjon as, NTV. Årsaken er stort arbeidspress på Stortinget før jul.

"-Utsettelsen er ingen god nyhet, sier adm. dir. Tor Fuglevik i NTV. -Tidsplanen var allerede stram i utgangspunktet, med hensyn til å bli ferdig med konsesjonsarbeidet før sommeren".

Forsinkelsen kan føre til forskyvning av Norges televisjons planer om å bygge et digitalt bakkenett i Norge.

Kilde: Norges televisjon as

11.12.2003: TV- og dataspill opptar stadig mer av barn og unges tid

Voksne er ofte bekymret over barnas bruk av data- og TV-spill, fordi dette er en ukjent verden for dem, framgår det av en pressemelding fra Statens filmtilsyn. Men en ny rapport fra det danske Medierådet for Børn og Unge konkluderer med at det ikke kan bekreftes at spill kan virke skadelige på barn og unge, såfremt barna ikke utvikler avhengighet av dem som går ut over andre aktiviteter. Noen spill kan virke skremmende på yngre barn.

"9 av 10 norske barn mellom 9 og 16 år spiller TV- og dataspill, ifølge en ny undersøkelse fra SAFT-prosjektet og MMI.

- Det er på tide at voksne tar barnas spillglede på alvor, gjerne ved å legge harde pakker under juletreet", sier prosjektkoordinator for SAFT, Elisabeth Staksrud, i pressemeldingen.

"SAFT. er et opplysningsprosjekt for trygg bruk av nye medier, støttet av EUs handlingsplan for sikker bruk av Internett. Norge, Danmark, Irland, Island og Sverige er med i prosjektet, som ledes av Statens filmtilsyn. Markeds- og Mediainstituttet (MMI) er en av partnerne i SAFT. De står bak den kvantitative studien som viser at online dataspill er det norske barn og ungdommer bruker mest på Internett, etterfulgt av e-post og sider med nedlastbar av musikk. Totalt i de fem landene spiller barn i gjennomsnitt 2,3 timer pr uke.

Jenter spiller nesten like mye som gutter, men gutter spiller mer på nett. 3 % av guttene oppgir at de spiller 20 timer eller mer i uka.

16 % av guttene og 7 % av jentene spiller TV- og dataspill 5-7 dager i uka.

- Spill er en naturlig del av hverdagen til norske barn og unge. Derfor er det viktig at foreldre følger opp de unges lek, gjerne ved å fatte interesse for hvilke spill ungene spiller", sier prosjektkoordinator Staksrud.

Kilde: SAFT-prosjektet i Statens filmtilsyn

8.12.2003: UPC vil ha nasjonalt dekkende programpakkevalg

Kabel-TV-selskapenes nesten-monopol er et problem for en del av kundene, og nå kritiseres en av gigantene i det norske markedet, UPC, fra flere hold. Ifølge Aftenposten er både Statens medieforvaltning og Forbrukerombudet blitt kontaktet av kabel-TV-kunder i forbindelse med UPCs nyeste utspill: Kundene blir presentert for nye, omfattende programalternativer, som for mange av kundene innebærer en fordobling av prisen.

I dag bestå UPCs programtilbud av lokale varianter, med svært varierende priser. Nå vil selskapet rasjonalisere og innføre nasjonalt dekkende programpakker.

8. desember var fristen kabel-TV-selskapet UPC hadde satt for kunder som ønsket å være med på å påvirke kanalvalget som skal gjelde fra 1. mars 2004. Ifølge Aftenposten har over 10 prosent av UPCs 335.600 kunder i Norge ikke fått tilbud om å stemme over selskapets alternativer for kanalvalg. Dermed må UPC utsette fristen, skriver Aftenposten.

Kundene har få alternativer om de ikke ønsker UPCs programpakker.

Aftenposten spør Øyvind Husby, direktør for strategi og samfunnskontakt i UPC Norge:
"- Hvorfor har dere ikke en billigere grunnpakke med færre kanaler for de som ikke ønsker så mange nye kanaler?

- Flertallet av våre kunder ønsker en mye bredere kanalpakke, og hvis noen ikke ønsker å få denne pakken, har de anledning til å si opp avtalen med oss og anskaffe seg en bordantenne", sier Husby til avisen.

Kilde: Aftenposten

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

  Sverige

19.12.2003: Tillatelsene til å sende i det digitale jordbundne TV-nettet er forlenget

Regjeringen har forlenget sendetillatelsene for de kanalene som allerede sender i det digitale jordbundne TV-nettet, melder TV4.

Selskapet skriver i en pressemelding at "(TV4) sänder idag fyra kanaler i det digitala marknätet, TV4, TV4 Plus, Med i tv och CNN. Dessutom beslutade regeringen att ge TV4 sändningstillstånd för den nya filmkanalen, med arbetsnamnet TV4 Film, som kommer att börja sina sändningar under första halvåret 2004.

TV4 är det enda företag som fått tillstånd redan nu för att sända en ny kanal. De andra företag som sökt tillstånd för nya kanaler får sina ansökningar behandlade efter nyår.

TV4 får även tillstånd utnyttja sändningskapaciteten i en egen, regionalt uppdelbar, multiplex, förutom det utrymme som redan reserverats för regionala sändningar".

Kilde: TV4s pressetjeneste

11.12.2003: Våldsskildringsrådet gir foreldre tips for riktige dataspillvalg i julehandelen

Samspill med andre via internett hører med blant de mest populære nettaktivitetene for barn og unge, framgår det av en fersk undersøkelse utført av EU-prosjektet SAFT. Derfor har Våldsskildringsrådet funnet tiden inne til å gi foreldre tips for riktige dataspillvalg i julehandelen, framgår det av en pressemelding:

"SAFT-projektets undersökning visar tydligt att onlinespel är en del av barns och ungdomars vardag. Var tredje svensk mellan 9 och 16 år spelar minst en gång i veckan. I genomsnitt spelar de ett par timmar i veckan, men en fjärdedel kan inte uppskatta hur mycket tid de ägnar åt att spela på nätet. Fem procent uppger att de spelar 15 timmar i veckan eller mer. Undersökningen bekräftar också bilden av att flickor och pojkar gillar olika typer av spel. Action-, sport- och strategispel tillhör pojkarnas favoritkategorier, medan flickor föredrar så kallade god games, puzzlers och plattformsspel".

Det nye europeiske merkesystemet PEGI (Pan European Game Information) har vært i bruk et halvår i seksten europeiske land. Merkingen er et bransjeinitiativ og spillene klassifiseres med symboler som angir alder type spill.

"Våldsskildringsrådet har stött branschen i arbetet med märkningen, som man anser kan hjälpa föräldrar att välja spel för just deras barn. Ann Katrin Agebäck, kanslichef på Våldsskildringsrådet, är positiv till branschens självreglering men tycker att det behövs mer information om märkningen till konsumenterna.

– Vi får ofta frågor från föräldrar och andra vuxna som har funderingar kring barns spelande. Helt klart finns det bland många vuxna en okunskap och ett stort informationsbehov inom detta område, och här kan branschen ta ett större ansvar menar Agebäck.

Ytterligare en källa till information om dator- och TV-spel är Goodgame, en ideell förening med unga som testar spel ur ett konsumentperspektiv. På hemsidan www.goodgame.se kan barn, ungdomar och föräldrar hitta goda råd och hundratals recensioner av datorspel", heter det i pressemeldingen. .

Kilde: Kulturdepartementet/Våldsskildringsrådet

9.12.2003: Oktober var Sveriges beste kinomåned på ni år

Svenska Filminstitutets nyeste kino- (biograf)- og filmstatistikk er lystelig lesning for alle som er involvert i bransjen: "Under oktober månad såldes nästan varannan biobiljett, 49 procent, till en svensk film och man får gå nästan nio år tillbaka i tiden för att hitta liknande siffror (49,3 procent i februari månad 1995)", heter det i en melding fra Svenska Filminstitutet.

"De tre mest besökta filmerna i oktober är samtliga svenska och står för 43 procent av besöken. Ondskan står ensam för 25 procent av besöken, det vill säga hälften av besöken på de svenska filmerna. Den tredje vågen och Smala Sussie placerar sig på andra respektive tredje plats med vardera cirka 9 procent av besöken. I listan bland de 20 mest besökta filmerna finns även Miffo och Emma och Daniel - Mötet representerade.

Den höga svenska marknadsandelen för oktober gör även att den svenska marknadsandelen för kalenderåret tar ett skutt uppåt. Svensk films andel av de totala besöken ligger nu på 21 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med oktober förra året.

Mer statistik www.sfi.se under rubriken Filmfakta, statistik."

Kilde: Svenska Filminstitutet

9.12.2003: Kulturministeren vil undersøke om SVT oppfyller sendevilkårene

Kulturminister Marita Ulvskog varslet under kulturbudsjettdebatten i Riksdagen 8. desember at regjeringen kommer til å be Granskningsnämnden för radio och TV undersøke om SVT oppfyller sendevilkårene, skriver Dagens Nyheter

Bakgrunnen for dette er først og fremst debatten om den økonomiske tilstanden i Sveriges Television, SVT, som ble utløst tildigere i høst da SVT-ledelsen lanserte sin strategi- og spareplan.

8. desember skulle planen vedtas i SVT-styret. "Så blev det inte. Eventuella beslut skjuts fram till ett extrainsatt styrelsemöte den 19 december, eftersom centrala mbl-förhandlingar begärts", skriver Dagens Nyheter.

"Det är bara nio veckor sedan som Christina Jutterström och hennes programdirektör Leif Jacobsson presenterade sin kombinerade spar- och digitaliseringsplan, där bland annat allmänproduktionen av tv i stort sett läggs ner i Växjö, Karlstad, Örebro, Sundsvall och Luleå, och hundratalet i personalen måste gå i en första etapp. Enligt Jutterström är enda egentliga målet med omgörningen att fylla på pengar till programverksamheten.

Redaktionerna ute i landet upplever det inte så. Ett ramaskri av sällan skådat slag har hörts och växt och kulminerade förra veckan i flera misstroendeförklaringar mot ledningen", skriver avisen.

Kulturminister Marita Ulvskog sa under riksdagens kulturbudsjettdebatt at Granskningsnämnden "... ska noggrant gå igenom hur Sveriges Television lever upp till sändningsvillkorens krav på att spegla hela landet och att producera radio och television i olika delar av landet. De ska inte komma som ufon ut i verkligheten och beskriva något exotiskt som man inte känner till. Och inte på egen hand upphäva de krav som finns på verksamheten", skriver Dagens Nyheter.

Kulturdepartementets oppdrag til Granskningsnämnden ble kunngjort 12. desember 2003, og det heter i en pressemelding at nämnden "... skall under 2004 rapportera till regeringen om hur SVT:s och SR:s programutbud lever upp till kravet på att de program som produceras utanför Stockholm bör spegla varje områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden.

Rapporten ska också ta upp frågor som rör de två företagens utläggning av produktion.

Det här framgår av Granskningsnämndens s.k. regleringsbrev som beslutades vid torsdagens regeringssammanträde.

Den andra rapporten ska, i enlighet med vad nämnden själv föreslagit, ta upp hur mångfalden i programutbudet utvecklas i Sverige."

Kilde: Dagens Nyheter/Kulturdepartementet

5.12.2003: Virksomhetsplanen for regjeringens IT-politiske strategigruppe er lagt fram

Åpne de digitale arkivene til public service-kanalene Sveriges Radio, Sveriges Television og Utbildningsradion for allmennheten, slik at folk kan laste ned programmer via bredbåndstilknytninger. Det framhevet Christer Sturmark, leder for regjeringens IT-politiske strategigruppe, som en "killer application" under presentasjonen av strategigruppens virksomhetsplan som gjelder fram til 2006, skriver Ny Teknik.

Av en pressemelding fra Näringsdepartementet går det fram at den IT-politiske strategigruppen skal være "... rådgivande till regeringen och fungera som en pådrivande kraft för att uppnå det IT-politiska målet om ett informationssamhälle för alla. Gruppen skall verka departementsöverskridande och samordnande, samt driva debatten och öka medvetenheten om det framväxande informationssamhällets möjligheter och risker. Strategigruppen ska främja samarbete över sektorsgränser och geografiska områden och främja helhetssyn, gemensamma visioner och strategier utifrån nationella likväl som lokala och regionala förutsättningar.

– Under denna period kommer vår främsta fokus att vara att främja samordning och integration av IT-politiken inom alla politikområden", sa Christer Sturmark, ifølge pressemeldingen.

Kilde: Ny Teknik/Näringsdepartementet

1.12.2003: Must carry-plikten etter digitalisering av jordnettet

Radio- och TV-lagsutredningen har overlevert en delbetenkning til kulturminister Marita Ulvskog; Must carry (SOU 2003:109).

"Utredningen har haft i uppdrag att överväga vilka författningsändringar som behövs för att säkerställa att de som bor i kabelanslutna fastigheter har tillgång till ett grundläggande utbud av TV-program även efter det att de analoga marksändningarna har upphört", heter det i pressemeldingen.

"Det finns ett starkt allmänt intresse av att befolkningen i hela landet nås av det programutbud som utgör public service och som finansieras via TV-avgiften eller som sänds under väsentligen samma villkor som public service. Reglerna om vidaresändningsplikt i kabelnät (must carry) har till syfte att säkerställa att också de som bor i kabelanslutna fastigheter har tillgång till ett sådant programutbud. Genom detta främjas yttrandefrihet och informationsfrihet.

Utredningen föreslår att det skall finnas kvar en skyldighet att vidaresända vissa TV-program i kabelnät även efter det att de analoga marksändningarna har upphört. Digitaliseringen gör att antalet TV-program som skall vidaresändas gratis kan utökas. Vidaresändnings-plikten skall därför omfatta dels alla program som sänds av SVT och UR, dels upp till tre programtjänster som sänds av andra programföretag. För de senare skall krävas att de sänds med stöd av ett sändningstillstånd som innehåller krav på opartiskhet och saklighet samt villkor om ett mångsidigt programutbud där det skall ingå nyheter", heter det blant annet i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

  Norden - internasjonalt

16.12.2003: Italias president legger ned veto mot den nye medieloven

Den italienske presidenten, Carlo Azeglio Ciampi, har avvist den nye medieloven, som kritikerne hevder er skreddersydd for statsministers Silvio Berlusconis medieimperium, melder EJC Media News Digest/abcnews. (Se også "Italias omstridte medielov er vedtatt" nedenfor).

President Ciampi har erklært at han sender loven tilbake til parlamentet, for at det skal arbeide videre med den. Dette er første gang presidenten har lagt ned veto mot en lov, uten at det har vært budsjettmessige årsaker involvert.

Fem sider med merknader ble sendt til parlamentet, der presidenten blant annet sier at loven ikke sikrer et mediemangfold, og at den kan føre til utvikling av dominerende medieeiere, framgår det av en melding fra abcnews.

Kilde: EJC Media News Digest/abcnews

16.12.2003: EU ønsker bedre beskyttelse av mindreårige mot voldsinnslag i mediene

EU-kommisjonen ønsker bedre beskyttelse av mindreårige mot uheldig medieinnhold, og vil foreslå et forbedret regelverk i løpet av første kvartal 2004.

Kommisjonen tok nylig mot en evalueringsrapport om virkningene av en rådsrekommendasjon fra september 1998, både på EU-nivå og i medlemslandene.

Rekommendasjonen dreier seg om beskyttelse av mindreårige og menneskeverd i forbindelse med audiovisuelle tjenester og programmer og informasjonstjenester. Fra en rekke hold i lengre tid har det vært reist innvendinger mot graden av voldsinnhold i enkelte medier.

Viviane Reding, EU-kommissær med ansvar for utdanning, kultur og audiovisuelle tjenester, sier i en pressemelding at selv om rekommendasjonen har vært tolket og anvendt forskjellig, er det generelle inntrykket at den har vært nyttig. Men jeg er overbevist om at vi må gjøre enda mer, sa kommissær Reding.

Kilde: EU-kommisjonen

15.12.2003: Lik tilgang til å skape, bruke og dele informasjon

Lik tilgang til å skape, bruke og dele informasjon var hovedbudskapet som kom fra UN World Summit on the Information Society (WSIS), arrangert i Genève.

"Ved opninga av møtet tala Kofi Annan til dei over 10 000 delegatane frå 150 land og peika på at mykje av informasjonen som finst på verdsveven, har liten relevans for dei verkelege behova mange har. Annan kalla dette eit innhaldsgap. Han hevda også at dominansen det engelske språket har på veven, til tider trengjer vekk lokale røyster og behov", skriver Magasinet (Kulturnett Norge).

"Språkleg mangfald er då også eitt av punkta i prinsipperklæringa frå møtet, der det sentrale ønskjet er eit informasjonssamfunn kor alle kan skape, ha tilgang til, nytte og dele informasjon og kunnskap, og kor menneskeverdet vert respektert", heter det blant annet i Magasinet.

Kilde: Kulturnett Norge

11.12.2003: Økonomisk ad hoc-hjelp til franske public service-kanaler godkjent av EU-kommisjonen

De økonomiske ad hoc-tilskuddene som ble gitt av den franske staten til public service-kanalene France 2 og France 3 i perioden 1988 til 1994 var rettmessige, konkluderer EU-kommisjonen.

Tilskuddene var begrenset til å gjelde kompensasjon for kostnader som selskapene pådro seg for å kunne oppfylle rollen som public service-kanaler.

EU-kommisjonen peker på at finansieringen av public service-kanalene skal være transparent, det skal være enkelt å se hvor inntektene kommer fra og hva de brukes til. Nødvendige tiltak må settes i verk for å sikre at statlig finansierte og privatdrevne kanaler har samme konkurransevilkår i for eksempel markedet for fjernsynsreklame, går det fram av pressemeldingen.

Kilde: EU-kommisjonen

8.12.2003: Bedre nordisk bokstatistikk

Bedre og mer omfattende nordisk bokstatistikk er underveis, skriver Dagsavisen. Ifølge fungerende direktør i Den norske Forleggerforening, Per Chr. Opsahl, skal forleggerforeningene i de nordiske land samarbeide om å få en mest mulig dekkende statistikk, med felles kriterier.

Opsahl peker på at det under mediedebatten i Norge høsten 2003, om norske bokpriser (sammenlignet med de øvrige nordiske land) kom "... tydelig fram at de forskjellige nordiske land har statistikker og markeder som vanskelig lar seg sammenligne. En av årsakene er at bokgruppeinndelingen varierer fra land til land. Eksempelvis er skolebøkene ikke tatt med i enkelte lands statistikker.

- Vi må også komme fram til klarere definisjoner av hva vi legger i begreper som eksempelvis sakprosa og generell litteratur. Det er en hel rekke slike definisjonsspørsmål som skal utredes", skriver Dagsavisen.

Kilde: Dagsavisen

4.12.2003: Italias omstridte medielov er vedtatt

Nå er den vedtatt i parlamentet, loven som gir statsminister Silvio Berlusconis et fastere grep om italienske TV-kanaler og som sikrer at et selskap kan eie både TV-kanaler og trykte medier.

"- Fra i dag er vi litt mindre fri, sier Paolo Gentiloni i sentrum-venstre-opposisjonspartiet Margherita. – Loven forverrer alt som er galt ved vårt tv-system: lite konkurranse, fallende kvalitet og stadig sterkere restriksjoner på mangfoldet," skriver norske Dagsavisen.

"Regjeringens støttespillere hevder at loven vil blåse nytt liv i et fastlåst mediemarked og vil åpne for utbredelse av digitalt fjernsyn. Motstanderne påpeker at loven først og fremst sementerer Berlusconis makt over fjernsynet. Mediemagnaten og statsministeren kontrollerer i dag 95 prosent av italiensk fjernsyn", skriver avisen.

"Den nye loven erstatter tidligere regler som skulle hindre mediemonopol, og som derfor ville tvunget Berlusconi til å kvitte seg med en av sine tre private tv-kanaler. Den italienske forfatningsdomstolen har pålagt Berlusconi å selge unna innen 1. januar. Det pålegget oppheves når eierbegrensningene nå fjernes. Loven styrker også regjeringens kontroll over det statseide tv-selskapet RAI, noe som sikrer Berlusconi og hans imperium nesten total TV-makt.", skriver Dagsavisen.

Kilde: Dagsavisen

2.12.2003: Elektronisk formidlede offentlige tjenester godt mottatt i Europa

Nesten 80 prosent av 28.114 brukere som har deltatt i en tverreuropeisk undersøkelse mener at de offentlige elektroniske tjenestene som tilbys har god kvalitet, melder EU-kommisjonen. Mer enn halvparten av de spurte, i undersøkelse som omfatter 18 land, svarte at de var svært tilfredse med tjenestene.

De fleste har oppgitt tidsbesparelse (84 prosent) og bedre fleksibilitet (65 prosent) som årsak til at de er fornøyd med tjenestene. Undersøkelsen skal gjentas i 2004 og ble foretatt for EU-kommisjonen som et ledd i handlingsplanen eEurope2005, går det fram av en pressemelding.

Kilde: EU-kommisjonen

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser